Så här har ni då mästerverket, inte jag då utan håret. Notera att längden var önskad till precis ovanför axlarna. Fast jag antar att man kan tolka allt på sitt eget vis, det är ovanför axlarna iaf.

Idag har vi fixat diskmaskin. Efter många långa diskusioner valde vi att sparka vår förra trotjänare då han blivit allmänt trött på livet. Inte bara hade han börjat slarva med rengöringen, utan nu även valt att låta bli att skölja av spolglansen. Och efter att min chai igår smakade allt annat än ngt drickbart, och min sista sojamjölk gått åt, så rann sista droppen över (eller inte alls för den där diskmaskinen). Nu står iaf en sprillans ny, arbetsglad maskin nere i köket och gör livet lite lättare för oss:)

Då är det snart dags för mig att sätta mig i tandläkarstolen. Jag tycker verkligen inte om det stället, inte ens lite. Vad är det för människor som egentligen vill bli tandläkare?!

Iaf, så för att göra mig på lite bättre humör tog jag fram en av favoritbilderna på mig och min finaste:) Finns ingen i hela världen som gör mig så lycklig som honom!

Och för att göra det ännu mer puttinuttigt i det här inlägget så vill jag att ni ska lyssna på den här låten. Har inte lyckats lyssna på den en enda ggn utan att tralla med. Visst e de fantastiskt:P

 

 

Självpoträtt är inte riktigt min grej, har aldrig varit personen som trivts framför kameran. Men här ni mig iaf... Dagsfärsk bild, jag lekte med kameran och sambon fixa i köket. Precis som det ska vara:)